Annie & Bryan

Home alone
Så jag är alltså ensam hemma den här helgen. Det är alltid lite blandade känslor precis inför. Men sen när familjen kommit iväg till farmor och jag styr min tid helt själv så är det ljuvligt! Jag och Bryan har alltid försökt ge varann 1 helg här och där sen vi fick barn för att bara få vara själva. Och hjälp vad man uppskattar det, jag har liksom glömt hur det var. Förr tyckte jag nog att det ibland kunde vara segt och ligga i sängen och äta frukost till klockan slog 13 men inte nu. Det är lite tomt såklart hemma också. Men jag njuter!
Igår var jag ute och åt med två mammor från föris, som jag träffat via kidsen. Så himla härligt att få vänner när man är lite äldre och så härligt när barnen älskar varandra! Vi sågs vid 18.00 och var hemma 01.00, en otroligt härlig kväll med underbart snack! Heja er och vår vänskap alltså!  
Idag har jag ätit frukost och efterrätt i sängen, jag är ingen efterrätts-människa men när det öppnat ett glutenfritt/laktosfrittställe på Kungsholmen så måste en passa på. Besök  Fridas bakverk
Ska lägga ansiktsmasker i helgen!
Frukost i sängen och klockan är 13.22
Nu ska jag duscha, haha. Hej slappdag. Sen ska jag se Henrik Dorsin på operan. Ljuvlig dag. Är typ avis på mig själv!
Puss 

Sommarläsning
 
Idag fick jag ett paket med några böcker jag har tänkt läsa i sommar:
– Josefine Klougart: Om mörker
– Chris Kraus: I Love Dick
– Isabelle Ståhl: Just nu är jag här
Om det är nåt jag verkligen saknar nu när jag är förälder, så är det just läsningen. Jag läste väldigt mycket förr och det blir inte lika mycket nu längre. Tiden räcker inte till på samma sätt, så det tar betydligt längre tid att ta sig igenom en bok.
Den knappa tiden låter kanske mer negativt än vad det är. Visst, det är mycket att stå i hela tiden, saker som ska fixas, tusentals leksaker som ska plockas undan igen och igen och igen. Men mycket av tiden går åt till att bara hänga med Audrey, ta del av hennes fantasi, gosa med henne, förundras över hennes blotta uppenbarelse och att nypa sig i armen för att hon är så underbar.
Jag tror och hoppas läsningen gör comeback på riktigt när hon blir äldre och kan sysselsätta sig ännu mer på egen hand.
Puss
Bryan
Petra von Kants bittra tårar
Innan ridån gick upp
Ingela Olsson som Petra von Kant

I söndags, vilket Annie ju redan har skrivit om, såg vi äntligen Petra von Kants bittra tårar på Lilla scenen på Dramaten. Vi blev bjudna på förhandsvisningen genom en byrå Annie jobbar med, men vi fick inte ihop det med barnvakt då. För några veckor sen överraskade Annie mig med en biljett till föreställningen, för att hon tyckte att jag behövde lite egentid eftersom hon reser mer och har fler kvällsaktiviteter på jobbet än vad jag har (jag reser liksom inget alls). Idag är hon till exempel i Belgien över dagen.
Nu blev det så att vi blev erbjudna barnvakt i söndags, så då kunde vi plötsligt gå tillsammans. Vi fick en härlig date-eftermiddag med både käk på Vigårda och teater. Jojo, minsann!
Hur var Petra von Kant då? Jo, den var väldigt bra. En stormig, lesbisk kärlekshistoria fylld av smärta, mode och sorg. Mörk och rolig på samma gång. Fin scenografi också i all sin enkelhet. Jag kan helt klart rekommendera den.
Att gå på teater och opera är annars det jag har saknat mest sen vi fick Audrey. För några år sen hade vi en kulturgrupp där vi var ett gäng som en gång i månaden gjorde nåt kulturellt. Vi hade ett rullande ansvar för vad vi skulle hitta på: en person bestämde och bokade aktivitet (när alla kunde så klart), så swishade alla pengar sen. Det var ett väldigt lyckat arrangemang som gjorde att en verkligen kom iväg på olika saker. Sen flyttade flera stycken i gruppen från Stockholm och då rann det hela ut i sanden. Det var en kul tid som jag verkligen saknar.
Vi får ta tag i det här på nytt helt enkelt.
Puss
Bryan